Höstvackert!

Jag vet människor som inte alls tycker om hösten! De tycker att det är trist, grått och kallt. En del blir deprimerade och vill åka utomlands på första bästa sistaminutenresa de får tag på. Andra kurar hemma i soffan framför en brasa och en film.
Jag kravlar runt i trädgården...lite då och då...har jag inte min lilla Gardena-spade i handen är det kameran som gör följe.
Jag älskar faktiskt hösten!
Det har vuxit fram på senare år.
Ju mer det blåser desto gladare blir jag! Nä, nu tog jag i så jag sprack!
Blåst är härligt och uppfriskande men alldeles förödande för trädgårdslusten och för att inte tala om fotograferingen.
Men färgerna är underbara!
Det är så faschinerande att se hur grönt och lummigt går till en rödorangegul röra först uppe i träden och sen nere på marken.

Det här rosaröda är bladen på en Benved. Busken är inte så gammal, men redan lyser den som ett stoppljus när man går för fort förbi den! Jag hoppas den ska växa fort! Jag vill att den ska vara stor!

 

Nu är det verkligen höstvackert ute. Klar hög luft och lite kyligare nätter. Fortfarande torrt.
Det är massor av blommor som blommar.
Min trädgård är ingen vårträdgård alls, det är runt midsommar det börjar se bra ut men sen håller den sig vacker ända tills snön kommer. Det är kanon tycker jag! På våren är det så mycket som ska hinnas med, då är jag överallt och ingenstans på samma gång!
På hösten njuter jag mer. Jag ser varje växt och uppskattar dem mer.

Rosorna är som de brukar i år, lika tokiga varje höst. De fattar ju aldrig när det är nog, de bara blommar och blommar. Fast å andra sidan får de ju sitt straff oxå, de fryser ner en hel del under vintern. Vissa vintrar mer än andra, men de lever ju glatt vidare och fortsätter som om ingenting har hänt. Hittills så är det inte många som dukat under, men jag tror att de är tåligare än jag tror att de är.
Jag brukar inte gräva upp nån, även om jag tror att de har dött för mig.
Nån månad senare blir jag lika förvånad varje gång, när den jag trodde var död står där och blommar.

Prästkragar hör oxå till favoriterna. Jag har några olika. De här skulle visst vara en namnsort men det vete fåglarna om det blev...
De är så tacksamma att fotografera!


Det här är troligtvis min mest fotograferade blomma, så här på höstkanten. Det är en av de få perenner som fanns i trädgården när vi flyttade in. Jag är inte helt säker på vad den heter, mer än att det är en Aster. Ingen doft att tala om och höjden är över 120cm. Får mjöldagg men är väldigt vacker i blomman. Lite ruffsigt fylld skulle man kunna säga. Den står i motljus och går jag ut på morronen är det underbart att titta på den när daggen ligger kvar i blomman.


Blågullet har vackrast blad av dem alla! Blommorna på den här är blå som på de flesta(men jag har gula och vita oxå), men bladen är läckra! Nu har min planta blivit riktigt stor, efter att jag har delat och delat. Den lyser upp bra där den står!
Det är så roligt med variegerade växter! Kom på att jag ska göra ett inlägg med alla mina variegerade växter, det tar ett tag men det kommer!!! Ohh, vad skoj det ska bli!!


I natt var det frost!
Nu är det snart slut på det roliga!



Krönikan i september - Äppelkaka, höstrea och snålblåst!

I någon veckas tid har det blåst hårt här i Småland. Solen skiner visserligen och temperaturen är rätt ok, men det blåser så hårt att barnen har frågat efter mössa flera gånger redan. Det brukar annars vara jag som står med mössan i handen och förgäves försöker få dem att ta på sig den.



Om det är något som är förödande för trädgårdslusten så är det blåst. För mig är det så i alla fall. Jag går gärna ut om det duggregnar och att bära regnjacka stör mig inte ett dugg. Nu är jag inte så fanatiskt lagd att jag är ute i ösregn och gräver, riktigt så är jag inte funtad. Men blåser det som det gör nu kommer jag knappt ut i trädgården överhuvudtaget. Tar en snabb runda och kollar in hur rosorna aldrig verkar vilja ge upp. Tittar ut över min stora rabatt där det fortfarande är rätt färgglatt, men den känns nästan lika bra om jag tittar ut på den inne från ovanvåningen. Stoppar näsan nära de numera vissna orientliljorna eller sniffar på narcisserna som blommar uppstudsigt under min gula fläder. Katsuran doftar något som bränt lite lätt i ugnen, och det är lika faschinerande varje höst. Ekarna står för det allra vackraste skådespelet, tätt följt av Benved och japanska lönnar.


Gräsmattan är nästan frodigt grön, för första gången den här sommaren.
Kärleksörten har börjat bli röd, då vet jag att nätterna är kylslagna och jag tror faktiskt att vi har haft vår första frostknäpp. Äpplen är det gott om och familjen har hunnit med några äppelkakor.

Det finns en del trädgårdsgöra kvar att göra ute, om bara lusten infinner sig. Känner inget måste på den punkten. På något sätt känns det helt ok att hamna i soffan framför en brasa på kvällen och en trevlig film som får mig att rysa av spänning, nu när mörkret kryper tätt intill huset och klängrosornas grenar skrapar fasaden. På våren springer jag runt med andan i halsen och hinner inte ens en bråkdel av vad jag tror att jag ska hinna göra, men nu på hösten är det mer njutning och lust som styr. Jag njuter av färgerna och lummigheten.



Vi har fortfarande väldigt torrt. Kommer inte regnet snart måste jag nog gå ut och vattna. Det känns inte alls roligt att stå där med slangen i blåsten. Men måste man så måste man, buskarna och träden fäller bladen så snabbt om de inte får tillräckligt med vatten. De behöver nog en rejäl skvätt.

Roligt är det däremot att få smaka första vindruvorna! Riktigt roligt! Jag fick några toppskott av en snäll äldre herre, det var några år sedan. De små skotten planterades i kruka och vårdades ömt i ett fönster under en hel vinter. Nu har de stått ute planterade i vår tunga lera i några år och inte förrän i nu är alltså första gången de har blommat och givit bär. Jag vet inte vad de heter men eftersom de kom från öst så planterade jag dem lite surt. Det verkar ha fungerat.  Nu är det två klasar med gröna druvor! De ska plockas vilken dag som helst  och avnjutas högtidligt. Spännande!

Ännu roligare är det att gå på plantskolornas höstrea. Där kan man hitta mycket roligt om man kan sitt latin och inte bryr sig så hårt i att det ser lite trist ut i krukorna. Rosor och buskar brukar det alltid bli några stycken varje år.


Här får ni receptet på äppelkakan som jag kallar för ’Roger bagares äppelkaka’, som just nu står nere i köket och svalnar. Det doftar underbart! Äpplena är från trädgården.

Skala och klyfta äpplen i en stor form eller långpanna.
Vispa 4 ägg och 4 dl socker luftigt vitt, vänd i 4 dl vetemjöl, 2 tsk bakpulver och 2 dl vatten och rör om. Strö kanel över äpplena och häll smeten ovanpå. Ca 1 timme i ugnen, långt ner på 175 grader.
Bon appetit!


Skuggspel



Ute en stund med macrot på morronen. Daggen ligger tung och solens första strålar bränner i guldgult.

Rundvandring - Trädäcket

Det här är en del av vår trädgård, välkommen in på en rundvandring!
Mellan huset och garaget har vi ett plank med dörr i. På ena sidan är det norrläge och allt som växer och frodas där är det så ofta fruktade randgräset. På andra sidan är det hetaste söderläge och ett fruktansvärt taggigt Björnbär (en kvarleva från de som bodde tidigare) samsas om utrymmet med en kaprifol, humle och en ursnygg variegerad Hibiscus. Vi hade tidigare hopp om att en klätterhortensia skulle fylla väggen utan stöd men efter 5 år insåg vi att det inte ville börja växa och grävde upp det. Nu har vi satt upp en armeringsmatta och den kommer förhoppningsvis vara täckt av växtlighet redan nästa år.



Här är en bild på den finfina Hibben. Visserligen är den nästan överbeväxt, men den är där! Nästa år ska jag se till att den får det utrymme den förtjänar. Ska gå hårt åt kaprifolen och verkligen leda humlen åt rätt håll. Det blir inte som man har tänkt sig när man sätter dit ett stöd efter att allt har vuxit upp under flera års tid. Men men, det löser sig...


Här är vår uteplats. Den som är under tak. I år har den genomgått stor förändring då vi har bytt taket (som inte var så gammalt men läckte in) och glasat in runt om. Glasen är flyttbara så att vi kan plocka ner dem helt om vi vill ha öppet. Det blir så bra så, mer utsikt och betydligt renare innanför. Under vintrarna har fåglarna härjat fritt för att inte tala om katterna som legat och gonat sig där innanför. Inte för att de fått så mycket värme men det har varit mindre blåst där. påvårkanten har vi hittat lövhögar och ett och annat kadaver som katterna lämnat efter sig. Nu hoppas jag att vi ska slippa det!



Har man en stor trädgård, går det åt en hel del slang när man ska vattna. I den här högen är det ca 80 meter slang. Det är ingen barnlek att rulla ut den och knappast att hala in den igen heller *s* Jag brukar ha den utrullad över hela trädäcket till makens fötretelse men nu är det ett vattenutkast på andra sidan huset på G, då slipper vi förhoppningsvis kliva över slangen.


Vänder du blicken åt andra håller är det en glugg mellan honungsrosen och altanen. Poolen skymtar fram och det blåa är en Jackmannii som ligger på en doftande Schersmin.



Honungsrosen 'Lykkefund' är så underbar. Vit, doftande och alldeles makalös. Ingen kan gå förbi den utan att låta bli att få näsan full med den underbaraste av dofter!



Rakt söderut är resten av vårt trädäck. Maken min gillar att bygga med trä, syns det eller?



I år oljade vi in trädäcket med en dyrare olja än den vi brukade köpa, och det var verkligen värt varenda krona extra. Träet blev mörkare men har hållit sig lent och fräscht hela säsongen. Inga stickor i fötterna att tala om. Det är stor skillnad, så från och med nu kommer vi hålla oss till de dyrare varianterna.



På baksidan av alltihopa har jag 2 vinrankor som jag gjort av sticklingar. Mannen som hade mammaplantan hade både gröna och blå druvor och jag har sparat 2 av de sticklingarna som blev rotade. Nu är det första gången jag har druvor!! De ser ut att bli gröna, visst är det spännande!!



Med sjöglimt från ovanvåningen och nästan grekblått vatten från köksfönstret känns det nästan som om man är utomlands när värmen stiger över 30 grader.


Trädäcket från andra sidan...Poolen är det allra bästa av våra projekt! Både barnen och vi stora badar ofta. Nu har vi en värmepump till poolen så hela säsongen har vattentem,peraturen legat på 27 grader.




Vi har en plats där vi sitter ganska ofta och det är under parasollet. Alldeles bakom ryggen växer trädgårdens största rosor. De är 1 st enorma 'Flammentanz'. När vi flyttade in satt de på varsin liten solfjärdersformad spaljé. Jag gav dem lite gödsel och samma vinter rasade bägge spallisarna ner av tyngden. Rosorna svarade så tacksamt på min gödselgiva att de dubblade sin storlek och det blev helt enkelt för mycket för de små vita träspaljéerna. Nu sitter de uppe på en hel armeringsmatta. Den heter 5200 och väger över 20kg!!!


I änden på trädäcket har jag en portal som jag kallar för 'Lilla rosportalen'. Originellt va? Vid den växer en 'Blaze Superior' och en 'Schneewalzer'. Båda 2 har sällskap av varsin klematis.


Här slutar den här lilla rundvandringen, mer kommer så småningom. Trädäcket är en liten del av vår trädgård.

Fjärilsfest och allmänt fladder



Fjärilarna har fortfarande fest ute i trädgården. De är många, olika sorter, ganska långsamma av sig så här på sensommaren och de är överallt.
De är inte så febrilt fladdrande som de är när man först lägger märke till dem mitt i sommaren, utan nu är de mer njutningsfulla i sitt uppförande. Iallafall tror jag att det är så. Kanske finns det inte så mycket nektar kvar och de behöver sörpla länge för att få upp nåt, men jag väljer att hellre tro att de njuter.


Jag brukar bli glad när jag ser Amiralen, och i år är den här som den brukar. Vi hade 3 st förra sommaren men nu är det bara 2. Kanske en har omkommit eller flyttat till en annan trädgård.



Vi har ganska mycket gult som blommar nu. Den färg som kommer strax därefter är cerise. Det verkar oxå vara en färg som fjärilarna gillar. Speciellt är det många Ligularia (Stånds) som blommar nu och den här mörka gula är även en av mina favoriter. Den har röda blad.


Jag tycker de är såå vackra!!


De gula fjärilarna sitter så snyggt på den cerisa rosenvialen, de matchar verkligen varandra.
Men Amiralen är den jag beundrar mest!


De satt verkligen stilla hur länge som helst. Bilderna är fotograferade med ett macro objektiv, 100mm och jag var väldigt nära dem utan att de flög i väg.


Hur nära kan man egentligen komma?

Grävande både här och där...


Sista trädgårdsvisningen för i år är avklarad. Det har blivit några stycken. Nu senast var det alltså ett glatt gäng från min egen trädgårdsförening. Vi pratade blommor, vägbyggen och en del kompost. Att blommor skulle diskuteras var ju rätt givet. Vägarbetet utanför tomten behövde ju avhandlas oxå med tanke på att det är nåt vi lever i dygnet runt, oavsett om vi vill det eller inte. Fönstrena är konstant tokdammiga och bilen är odefinierbar i färgen. I vanliga fall är eden mörkblå. Vissa dagar har jag fått ta fram hushållspapper och torka av sidorutorna på bilen för att ens kunna se ut när jag ska köra nånstans.



Kompost i trädgården ligger mig varmt om hjärtat, när tiden för att sköta den finns. Den här sommaren har det blivit lite så där på den punkten. Glömmer man bort den blir det inte fullt så bra tycker jag. Kompostering är kul men det kräver en del insats, iallafall om man ska ha en fungerande varmkompost. En sån som vi har. Vi har byggt den själv och den är gjord efter konstens alla regler, med mussäker nät i botten och isolering.
Jag lägger i stort sett allt matavfall i den, med undantag för den tiden då det är rötmånad och flugorna flockas i köket. Ute har jag inte ont av dem men i köket är det bara såå äckligt. Nu har kommunen kommit på att alla ska sopsortera så hushållen i bygden har fått 3 val att välja mellan. Vill man kompostera allt matavfall blir det något dyrare än det är idag, när allt slängs i samma kärl. Klart konstigt! Vill man ha 2 kärl, en för mat och en för torrt brännbart blir det ungefär samma som idag. Det är det alternativet som vi tror de flesta väljer, inklusive oss själva. Vill man inte alls sortera chockhöjer de avgiften. Det ska bli intressant att se hur det går...
Solen värmer inte alls lika skönt längre och vi har badat sista gången i poolen, för i år. Ganska mycket tid på de där solsängarna har det ändå blivit och vi är nu redo för en varm och lång höst.



Årets mest spännande växt är utan tvekan vinrankan! Den är fortfarande intressant. Jag går och tittar på den ett antal ggr i veckan. Den här har jag gjort med en stickling som jag lyckades få rötter på. 'Mormorsplantan' kommer från Estland och mannen som jag fick sticklingar av hade både gröna och blå druvor. Jag blandade sticklingarna och nu ser det ut som om de här blev från den gröna sorten. Det här är första gången jag får egna druvor och jag hoppas såå att de ska hinna mogna! Det är verkligen spännande!



Ni håller väl tummen för mina druvor nu?

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...